Avsked av farfar

Vi har varit förskonade från dödsfall i vår familj. Einar och jag har haft våra föräldrar med oss ända fram till nu. Min svärfar, Einars far, våra barns farfar Lars Alke gick bort den 21 januari. Han var levande fram till veckan före jul då han hjälpte Einar med att sälja julgranar och spelade biljard med grabbarna och pingis med gubbarna!

Idag hade vi en minnesstund i Mjösunds kapell i Njurunda. Farfar var en bestämd man in i det sista och bestämde för några år sedan att gå ur svenska kyrkan. P g a detta hade vi idag en alternativ minnesstund utan kyrkans tjänare. Einar och hans syster Marie hade komponerat ett program som vi och ett 30-tal åhörare fick avnjuta. Det var musik från Bach till Elvis och Sinatra.  Jag är övertygad om att svärfar skulle ha gillat tillställningen. Han var en man som avskydde tal vid högtider. Han ansåg att det enbart var floskler...


Foto:  Farfar i solen utanför vår stuga i somras.


Petter och Lena hade skrivit minnesorden i Sundsvalls Tidning och de läste upp dem vid minnesstunden samt en dikt som Lena skrivit som jag inte har här just nu.



Kommentera artikeln

"- Vi fick bära vattenkannor eller något bord för att hans rygg ömmade. Vi fick se honom hoppa med ett skutt med den runda magen ut i det kalla havet, med ett stort "hoouua!" följt av ett skratt, ett skratt som fortfarande ekar i oss när vi tänker på honom.
   Ingen kunde skjuta så hårt med en handboll eller så snett med en golfboll. Ingen kunde fiska så stora laxar eller njuta så mycket av friheten att vara naken. Ingen kunde vara så nyfiken på livet eller kramas så hårt. Ingen kunde prata med så många och så mycket på samma gång.
   Ibland önskar vi att vi hade tagit åt oss mer av vad han lärde ut, han ville lära ut det som var viktigt i hans liv, men ibland orkade man bara lyssna på hälften. Men det vi kommer bära med oss från honom i våra liv, är hans positiva tänkande och att inget är omöjligt även om våra ryggar ömmar.
Han var en stor del av vår sommar  men han var och är också en stor del av våra liv.
Vi är tacksamma för det han stod för! "

Barnbarnen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0