alkes

Jag är ju en sån person som lätt blir "lite" nostalgisk (underdrift enl mina närstående). Speciellt en kväll som denna när Petter lämnade skutan efter att ha varit hemma sedan mitten av december. Sista "barnet" åkte alltså iväg och kvar är föräldrarna med matresterna och en barrande gran...

Jag tänker tillbaka på julen som gått med bl a årets traditionella julgransförsäljning som gick som smort, alla samtal och pysselkvällen med Lisa när vi fick en härlig kväll tillsammans, kvällen före julafton när vi alla sporadiskt spelade bingolotto samtidigt som vi  klädde julgranen, allt skratt och flams och trams... julafton när Petter, Lisa och Stina klädde ut sig och drog iväg och "tomtade" hos grannarna, ett traditionellt och ett otraditionellt julbord, traditionell julkaraoke som gjorde att farmor traditionellt inte kunde sova, nattbio med Erik på julnatten när vi skrattade så att tårarna rann, juldagen med Lena, Liam och Johan, ett härligt nyårsfirande hos Larssons och berättarkvällen hos Bergmans igår.
 
Sen tänker jag också på barnens farfar som akut åkte in på sjukhuset kvällen före julafton och fortfarande ligger kvar...
Igår kväll fick jag också besked att min kära vän Birgittas man Stig-Anders plötsligt gick bort i går morse... något som bara inte ska hända i vår ålder.  

Det känns inte rättvist!