Skurgubbar halkar aldrig!!!

När Liam är här blir det nästan alltid en blogg på kvällen, så också denna gång. Tacksamt med barnbarn på många sätt.

"Vi" vaknade relativt tidigt, åt en tidig stadig somrig frukost med havregrynsgröt och jordgubbar. När vi sedan gick till grannen för att hämta gårdagens post (det är mycke nu så Einar hinner inte hämta posten på dagarna) och dagens tidning, träffade vi Marianne som påminde om morgondagens ö-loppis. Åter hem igen och började leta i förråd och andra gömmor och hittade faktiskt en hel del, från oanvända blusar med prislappen kvar till ryggsäckar, ölsejdlar, ljusstakar och små fula prydnadssaker.... d v s sånt man är van att hitta på loppis. (Trodde bara inte att dessa loppisfynd fanns hemma hos OSS!)  Lastade bilen och for de 50 metrarna vi har till Midgården där loppisen ska äga rum.

På Midgården var Björn och Monica i full fart med att lasta in skänkta prylar. Monica o jag satte igång med att prismärka och dela upp varorna i 5- och 10-kronors-grupper. Liam var lycklig över att få packa upp ur lådorna. -"Det är spännande mormor, man vet inte vad som finns i". Han fastnade själv för två saker. Isglassformar (som Monica hade slängt) och en lustig souvernir med en liten huggkobbe + hammare att slå ihjäl mygg med. Eftersom Liam åker hem i kväll fick han köpa prylarna redan idag.

Väl hemma åt vi en sen lunch. Vädret är ju som bekant helt otroligt. Själv hade jag en aning om hur jag tänkt mig eftermiddagen. Fixa klart efter lunchen och ut i solen. Kanske dra lite ogräs, bada i Liams pool, sola, mysa... Jag frågade Liam mitt över bordet vad han helst skulle vilja göra efter maten. Hans svar var lite otippat!: Helst skulle jag vilja... hm .... SKURA! Jag behövde inte ställa om frågan för svaret var verkligen klart och tydligt. Skura. OK. Började fundera hur många gånger mina egna barn sagt att: "Helst av allt skulle jag vilja SKURA". Jaa, jag minns inte en enda faktiskt.  Eller så sa de också så och jag kände att: "Nej det har vi inte tid med nu. Vi ska ju göra det och det och sedan blir det mat och sen ska vi sova". Kanske var det så men jag hoppas att det inte var på det viset.

Vad jag vill säga med detta är: Ta vara på den tid med barnen som är nu. Den kommer aldrig igen. Klyschigt kanske men så är det verkligen. Naturligtvis. Vill Liam skura så ska han få skura! Varför inte? Jag har ju all tid i världen. Därför tog vi fram skurhinken....

När nedervåningen var färdigskurad + trappan upp till andra våningen gjorde Liam en hastig rörelse som gjorde att jag utbrast: "Liam, akta så att du inte halkar" varvid Liam stannade upp i en skurpose, tittade mig djupt och allvarligt i ögonen och sa: "Mormor. Skurgubbar halkar aldrig!!!"


Med van hand skurar Liam hela nedre våningen


Observera glansen från vardagsrummet, hallen och in i köket!


Sen fick Liam för sig att fortsätta utomhus!  (Nu börjar det likna barnarbete.)


Efter allt jobb var det skönt med ett dopp i poolen! (Mormor fick också bada men
bara en väldigt kort stund för jag tog för stor plats.)

Kommentarer
Postat av: mamma Lena

tack för sovmorgon. men som jag förstod så sov ni längre än mig ändå :) Liam däckade redan i bilen hem. Förstår det nu som har får SLITA! Ska man inte slita ut en generation i taget? Ha en mysig kväll!

2009-06-27 @ 20:54:09
Postat av: Anne-Christin

Oh, tack för den fina berättelsen. Det måste vara roligt med barnbarn!

2009-06-28 @ 11:08:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0