"Det ekar på Ikea" eller "Vår vänskapsvårdardag"
I onsdag tog jag mig en ledig dag. Tillsammans med mina "gamla" arbetskamrater från Zätagränds hälsocentral i Östersund city, Pia, Harriet och Inga-Lena blev det en heldagsutflykt till Sundsvall och Ikea. Det var tredje gången vi gjorde denna utflykt - med några variationer. Första gången var vi även på en utbildningsdag och andra gången besökte vi mitt föräldrahem i Ljungaverk.
Det är nu sju månader sedan jag lämnade gänget på Zätagränd för ett annat arbete men när vi träffas är det som vi inte varit ifrån varandra en enda dag... Det är nog inte så vanligt att en personalgrupp trivts så bra tillsammans som vi gjorde - och de förhoppningsvis gör fortfarande.
Tidig onsdag morgon hämtade jag upp tjejerna och vi satte kursen österut. Under resan ner hann vi avverka en del skvaller och saker som hänt sen sist. I Borgsjö stannade vi och fikade medhavd fika som Harriet, Pia och Inga-Lena fixat. Mums! Vi konstaterade att ingen av oss hade skrivit någon lista, d v s ingen behövde köpa något på Ikea/Birsta. Skönt, då kan vi ta det lugnt och bara strosa omkring. Vi skulle alltså inte ha träningsvärk dagen efter som vi hade förra året, och året dessförinnan!!! Det skulle bli en lugn och avkopplande dag i trevligt sällskap. Vi skulle vårda vår vänskap - En hel dag!
Nu blev det inte så. Vi vårdade vår vänskap men..... bilen blev faktiskt lika fullsmockad som förra året och året före det!!! När vi efter Ikea besökt v-a-r-e-n-d-a klädaffär i Birsta kravlade vi oss in i bilen helt utpumpade.
Vid 21.30-tiden var vi tillbaka i Östersund igen. Jag släppte av Pia i Odensala, Inga-Lena i stan och Harriet i Lugnvik. Alla tre lätt haltande och stela... När jag kom fram till Isön och stod och väntade på färjan hem till ön, klev jag ur och tittade in i bagageutrymmet......??!!....
När vi åkte från Sundsvall var utrymmet överfullt men nu låg där en ynka övergiven påse. Den tillhörde visserligen mig men nog hade jag väl handlat mer än så... i alla fall kändes det så i mina fötter!!! I samma stund ringde min telefon. Det var Inga-Lena... " - Inte köpte väl JAG en stekpanna, eller???" Hon hade förstås förstått att påsen tillhörde mig. Inga-Lena hade handlat mest av oss, så en påse mer eller mindre...
Det hade inte saknats skratt under dagen och nu fick vi oss dagens sista garv!
Pia, Harriet, Inga-Lena och jag vilar upp efter tuff shopping på IKEA
Jag ser verkligen fram emot nästa vår och vår egen "vänskapsvårdardag".
Puss och kram till er från mig
Det är nu sju månader sedan jag lämnade gänget på Zätagränd för ett annat arbete men när vi träffas är det som vi inte varit ifrån varandra en enda dag... Det är nog inte så vanligt att en personalgrupp trivts så bra tillsammans som vi gjorde - och de förhoppningsvis gör fortfarande.
Tidig onsdag morgon hämtade jag upp tjejerna och vi satte kursen österut. Under resan ner hann vi avverka en del skvaller och saker som hänt sen sist. I Borgsjö stannade vi och fikade medhavd fika som Harriet, Pia och Inga-Lena fixat. Mums! Vi konstaterade att ingen av oss hade skrivit någon lista, d v s ingen behövde köpa något på Ikea/Birsta. Skönt, då kan vi ta det lugnt och bara strosa omkring. Vi skulle alltså inte ha träningsvärk dagen efter som vi hade förra året, och året dessförinnan!!! Det skulle bli en lugn och avkopplande dag i trevligt sällskap. Vi skulle vårda vår vänskap - En hel dag!
Nu blev det inte så. Vi vårdade vår vänskap men..... bilen blev faktiskt lika fullsmockad som förra året och året före det!!! När vi efter Ikea besökt v-a-r-e-n-d-a klädaffär i Birsta kravlade vi oss in i bilen helt utpumpade.
Vid 21.30-tiden var vi tillbaka i Östersund igen. Jag släppte av Pia i Odensala, Inga-Lena i stan och Harriet i Lugnvik. Alla tre lätt haltande och stela... När jag kom fram till Isön och stod och väntade på färjan hem till ön, klev jag ur och tittade in i bagageutrymmet......??!!....
När vi åkte från Sundsvall var utrymmet överfullt men nu låg där en ynka övergiven påse. Den tillhörde visserligen mig men nog hade jag väl handlat mer än så... i alla fall kändes det så i mina fötter!!! I samma stund ringde min telefon. Det var Inga-Lena... " - Inte köpte väl JAG en stekpanna, eller???" Hon hade förstås förstått att påsen tillhörde mig. Inga-Lena hade handlat mest av oss, så en påse mer eller mindre...
Det hade inte saknats skratt under dagen och nu fick vi oss dagens sista garv!
Pia, Harriet, Inga-Lena och jag vilar upp efter tuff shopping på IKEA
Jag ser verkligen fram emot nästa vår och vår egen "vänskapsvårdardag".
Puss och kram till er från mig
Kommentarer
Trackback
