Bäst att vara ensam...

Tapetseringen av huset börjar närma sig. Snickar-Lars har nu lagt golven i de mindre rummen klara så det börjar dra ihop sig. Lite jobb runt fönstren och golvlist, sen är det dags.  Har lite då och då under de senaste månaderna besökt Fresks för att kolla läget på tapetfronten men nu måste vi (jag) bestämma oss. Jag har själv tänkt tapetsera eftersom jag har lite erfarenhet av det och tycker faktiskt att det är roligt. De gånger jag har gått omkring och spanat in tapeter har jag gjort det ensam. Varför? Jag har egentligen inte tänkt på varför men säkert haft det undermedvetet... Ofta går man runt och tittat TILLSAMMANS. Hur slutar det? Ni kanske har egna erfarenheter?

Igår ställde jag mig på avstånd och iakttog de par som skulle välja tapeter och jag insåg varför jag var där ensam!  Till 75 % satt den medföljande mannen på en stol/lutade sig mot en vägg/satt på huk och såg sur och uttråkad ut! Har man inte lärt sig något under den tid man levt tillsammans? Hur kul är det att ha en helt ointresserad man (eller kvinna) med sig? Han hade ju faktiskt kunnat stanna hemma och gjort lite nytta?... Har jag inte lärt mig annat genom åren så har jag i alla fall lärt mig DET.


Kommentarer
Postat av: Bettan S

Tänk, vilken klok kvinna!!!

2009-10-14 @ 20:13:28
Postat av: Anonym

Tänk, vilken klok kvinna!!!

2009-10-14 @ 20:14:13
Postat av: Bettan S

Tänk, vilken klok kvinna!!!!

2009-10-14 @ 20:16:50
Postat av: Bettan S

Det var inte meningen, men det tål att upprepas!!!!

2009-10-14 @ 22:10:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0