"..men det är verkligen ingen fin färg!" eller "Var ska jag ha pistolen?"

Till den stundande semesterresan köpte jag förra veckan en "resekostym" till barnbarnet - halvlånga byxor med jacka i samma färg - militärgrönt. Tufft! Tyckte jag...

5 ½-åringen sov hos oss i natt och jag bestämde mig för att överraska honom med kläderna i morse när jag väckte honom. Han kvicknade fort till och satte sig upp i sängen och gnuggade sömnen ur ögonen när jag började prata om resan och visade honom de nyinhandlade kläderna. Han såg lite tveksam ut när han tittade på plaggen och så kom det plötsligt: "men det är VERKLIGEN ingen fin färg!" Hoppsan, tänkte jag. Nu är det slut med klädöverraskningar. I framtiden får jag ta med honom till stan så att han får välja...

"Men det är faktiskt en militärfärg" började jag lite trevande "och det är ju jättetufft!"
"Nähä", svarade Liam "för militärer har faktiskt flera gröna färger på sina kläder!" Ok, han full koll - Kamouflagekläder menar han förstås.
"Jo, det är sant. De har såna kläder också men när de ska vara fina har de såna här kläder," försökte jag i desperation och jag såg till min glädje att han mjuknade, - speciellt när jag tog fram en snygg orange skjorta med axelklaffar.
"Okey, sa Liam, nu blir jag en RIKTIG militär!" " men var ska jag ha pistolen?"

Vi bestämde oss för att en kulspruta hängande över axeln passar nog bäst till semester-outfiten...men.... Undrar vad tullen i Qatar tycker om det?


Ett litet middagstips

I kväll kommer våra goda vänner Gerd och Lars på middag. Till förrätt blir det kräftstjärtsröra på toast. Till huvudrätt grekisk pytt och till efterrätt vit chokladmousse med hallon och blåbär. Jag kan redan nu säga att jag misslyckats med moussen för den stelnar inte.... Det får bli mycket vin till maten så kanske gästerna är nöjda ändå med efterrätten.

Jag gillar denna rätt dels för att den är jättegod och dels för att det är allt i en form!

Här kommer receptet på Grekisk Pytt:

1 kg fläsk- eller kycklingfilé
10-12 potatisar med skal
3 chorizokorvar
2 paprikor, röd o gul
2 pkt fetaost
1 squash
Gröna oliver
2 röda lökar
1 pkt plommontomater

Marinad:
2 dl olivolja
1 msk sambal oelek
2 vitlöksklyftor
Salt, peppar

Blanda marinaden. Skär köttet i små bitar och lägg det i marinaden några timmar. Skär potatisen i tunna klyftor. Skär korv, squash, paprika och tomater i stora bitar. Dela rödlöken och skiva i tunna skivor. Lägg allt i en långpanna. Häll över marinaden och ställ i ugnen. Grädda 45 minuter i 200-225 grader. Blanda om efter 10, 20 och 30 minuter. Bryt i fetaosten tillsammans med oliverna när det är 15 minuter kvar. Servera gärna tzatziki och baguetter till.


Smaklig måltid!

Temp för inomhusarbete

Vilken tur att vi valde att åka till fjälls igår då det endast var runt -10 grader. Vi hade en fantastisk dag med skidåkning i strålande solsken. Dessutom träffade vi folk vi känner i backen. Innan vi åkte hem hälsade vi på hos Ingrid och Kjell-Ove som har hus i Fjällhalsen. Där var det pågående after ski så det var bara att "hänga på". Träffade också deras trevliga grannar vars barn Liam redan kände från dagis.

Stannade till på ICA i Hallen för att komplettera middagen, fläskstek. Hittade då en hink med färdig raggmunkssmet - bara att steka tillsammans med bacon och lingonsylt. Bra att ha till måndagmiddag tänkte jag men hör Liam i baksätet: "Raggmunkar gillar jag jättemycket". Eftersom timmen var ganska sen så fick det bli raggmunkar med tillbehör till lördagmiddag! Fläsksteken får vi ta idag.

När vi vaknade i morse visade termometern -18. Efter frukost körde jag igång projektet "Byta tyg på köksstolarna igen"! Är det inte vanligt att man byter tyg på sina stolar ett par gånger om år? Engagerade min make att skruva loss och skruva fast dynorna så det gick ganska fort. Så här blev det:



Nöjd med dagen slänger jag mig i soffan en stund innan det är dags för middagen.

Min yngsta dotter är nu seriefigur - också!




Fick tips om att skicka in roligt barncitat till serietecknaren Lars Rudebjer. Har man många barn så det finns det ju lite att "ta av". Det första jag kom att tänka på var ovanstående när yngsta dottern Lena var 3 år och vi precis slaktat grisarna. Hon hade ju aldrig varit med om något annat dödsfall i familjen än när grisarna dött så.... Hon blev helt skräckslagen när jag berättade att min farmor var död. Vem hade tagit livet av henne???
Lena har tidigare varit på frimärke men jag tycker att detta är större!

Har du en barnhistoria att berätta maila till Lars. Om han tycker att den är bra gör han en stripp som publiceras i Barnens Planet. Du får en stripp att använda som du vill. [email protected]

Än är det inte för sent .... eller?

Tänk att jag äntligen kommit till skott! Jag har köpt slalomutrustning! Mitt intresse för slalom har väl aldrig falnat men.... jag har gjort en liten paus. Nåja liten och liten, det blev kanske lite för många år... MEN NU är jag på gång!

Tänk om carvingskidorna funnits på 60-talet! Ja då hade jag inte varit att leka med!

Skämt åsido. Jag var aldrig någon tävlingstjej. Nej absolut inte. När jag fick frågan om jag skulle ställa upp i Kalle Anka Cup i Getbergsbacken fick jag yrsel, kväljningar och mådde allmänt illa. Bara av en fråga...

Men jag var ALLTID i backen. Tisdag och torsdag kväll, lördag och söndag. Från öppning till stängning. Minns tydligt att det fanns en köldgräns för att ha backen öppen, kan ha varit 20 grader, som vi tyckte var alldeles för låg! Det var jag, Göran och Lena som åkte tillsammans för det mesta. Livet var helt underbart när man fick åka skidor.

Mina första skidor i mitten av 60-talet var ett par Ski Master med låg fästpunkt. Pjäxorna till ska man kanske inte prata om! men tänkt när Göran och jag fick lov att skicka efter ett par KNÄPPKÄNGOR på postorder! Oj, oj!

Nej någon "riktig" slalomåkare blev jag inte. Jag avancerade till portvakt vid tävlingarna och det tyckte jag var nog. Min bror Börje tävlade, Göran tävlade och flera av mina andra vänner tävlade. Det fick räcka. Bror Börje var på träningsläger med Bengt-Erik Grahn och det var ju bara inte klokt! Wow! Jag var liksom nästan där.... men inte riktigt!

Nu är det alltså dags. Einar, jag och Liam var till Drommenbacken förra helgen och det kändes fantastiskt! Det var precis som igår, förutom att benen var som spagetti efter första åket. Men det blev bättre och bättre. Denna helg blir en vilohelg. Kan ju hända att man blir övertränad! men nästa helg är jag där igen. Knappliften med Liam duger några gånger till!

RSS 2.0