Inga - En trevlig middag mitt i veckan!
I morse kände Einar och jag att det var länge sedan vi träffat vårt fantastiska barnbarn Liam. Jag ringde mamma Lena före 7 (som redan varit ut på morgonpromenaden!!!) och frågade om vi möjligtvis fick bjuda Liam på restaurang efter jobbet. Jodå,det gick bra. Nu jobbar både Stina och Lena på samma café Pause som numera även är restaurang så det var ganska naturligt att vi valde just den.
Einar åkte och hämtade Liam på dagis efter jobbet. Tydligen hade det varit en tuff dag för vår lilla prins för han somnade i bilen efter fem minuter! En djupt sovande Liam vilade mot Einars axel när de kom in på Pause... Jag beställde tre GI-tallrikar och sedan väckte vi det trötta barnet. Konversationen gick lite trögt i början men vem har sagt att man måste prata under middagen? Menar man JA kan man nicka och man kan skaka på huvudet om man vill säga: "Nej jag vill inte gå och kissa just nu, jag är så trött förstår du". Efter ett tag lossnade det i alla fall och samtalet kom igång. Den enorma mattallriken som Liam först tittade på med sömnstirrande ögon blev plötsligt intressant och det mesta slank ner. Det är verkligen tacksamt att bjuda honom på mat!
När måltiden var över och skymningen började lägga sig över "vår lilla stad" tog moster Stina över eftersom Lena gått till gymmet för att träna efter jobbet. Tillsammans gick de hand i hand genom stan och Einar och jag styrde kosan mot Domus herravdelning där Einar "shoppade loss" för ovanlighetens skull.
Efter shopping i stan och mathandling på Willys åkte vi sedan hem till Norderön. Efter att ha burit in matkassarna i köket kom Einar in med en tung plastkasse full med murklor! Lagom stora, tunga, härliga murklor! Det måste vara murkelår i år... Nog hade jag velat vara med och plocka själv men vi får väl ta en tur i helgen kanske, även om vi har murklor så det räcker flera år framöver. Man bör ju inte äta så mycket och ofta enligt expertisen. Hur kan det komma sig egentligen att man utsätter sig för denna risk? Även fast man vet att murkorna är giftiga och cancerogena äter man dem ändå med välbehag! Och det är väl just det! De är ju så in i vassen goda!
Just nu har jag tre stora kastruller på spisen. Ja, ja, jag vet... Jag kokar dem 2 x 5 min men jag slarvar kanske med ventilationen i köket, det är ju så kallt ute...Lite dimmigt är det nog om jag tittar efter.. Faktiskt så känner jag mig lite yr... eller kanske är jag lite trött... har ju varit en lång dag... Lite illamående ... men... Jag hoppas det går över!
