Så var det äntligen dags!
1963 (vem mer än dinosaurierna levde på den tiden?) var vi ett gäng på fem tjejer och en liten kille (min lillebror Ove 4 år) som upptäckt Barbiedockan som just kommit till Sverige. Vi träffades med vår dockor, gjorde utflykter, tjatade på våra föräldrar om nya kläder (dyra) till våra dockor. Barbie måste ju också ha sällskap av Ken och så småningom kom Skipper! På den tiden fanns en internationell Barbie-klubb där man kunde ansöka om medlemskap. Det gjorde vi - så klart! Vi fick ett certifikat som vi enl reglementena var tvungna att ha med vid varje möte. Där står:
" Härmed intygas, att de här församlade Barbie-vännerna har uppfyllt fordringarna för detta certifikat. De erkännes härmed officiellt som gruppmedlemmar och är således berättigade att deltaga i all gruppverksamhet, som planeras för Internationella Barbie-Klubben. Genom det officiella sigillet på detta certifikat, har gruppen registrerats under nummer 1986 inom Internationella Barbie-klubben".
Detta har vi som sanna Barbie-vänner tagit på allvar och träffas årligen med Barbie-dockor, certifikat m m. Många beslut tas. Frågor dryftas. Skrivelser skrivs. Ett år beslöts att skriva ett brev till Mona Sahlin som vi vet var en trogen Barbie-anhängare i många år. Vi hade stor förhoppning till henne, beskrev idéer vi hade ang Barbies framtid m m. Kanske skulle hon kunna komma med i vår grupp på "gamla dar" och ge oss en kick? Få oss att se nya banor, nya perspektiv. Detta var det svar vi fick:
"Hej Inga
Tack för ditt brev och dina funderingar kring Barbie. Nu var det ganska många år sedan jag engagerade mig i Barbie. Men jag har förstått att det finns många som har bibehållit sitt intresse och engagemang. Jag önskar er lycka till i ert fortsatta arbete.
Med vänlig hälsning
Mona Sahlin"
Vilket bottennapp! Mona Sahlin som man trodde - ändå - var en schysst tjej...men där fick VI. Nej. Hon var ingen riktigt, trogen Barbie-vän. Hon är en svikare! Barbie-klubb nr 1986 kommer vid årets årsmöte att besluta om en ny skrivelse som denna gång ska går till den officiella Barbie-klubben med krav på att Mona Sahlin stryks som medlem!
Nu drar jag iväg till årets viktigaste möte - med certifikatet under armen - och träffar tjejerna från 1963. Tjejer man kan lita på!
What´s the problem egentligen???
Jag tror jag stannar hemma på semestern och åker färja fram och tillbaka hela dagarna. Rätt vad det är dyker det säkert upp någon rik turist som slår till!!! Jaa, ingen dum idé faktiskt. Jag går genast ut till vägen och sätter upp nya internationella skyltar: FOR SALE!
Hej ni trogna!
För någon månad sedan var det desto mer när allt kretsade kring vårt gamla hus som skulle ställas iordning till försäljning... Än har inget hänt på den fronten. Enl mäklaren alltför många hus ute nu till försäljning. Sen kan jag tro att sälja hus på en ö kanske inte är så enkelt med tanke på färjan... rädsla att bli isolerad vid islossning och storm... men NÅGON borde väl gilla lugnet och idyllen här!? Vi hoppas och tror att en barnfamilj ska komma hit och se alla fördelar.
F ö håller vi som bäst på med planteringar på nya tomten. Lite maniskt har det blivit. Massor av träd, buskar och perenner har inköpts och planterats. Dessutom var vi i Ljungaverk och delade några plantor på tomten där för några veckor sedan - är nu jordslagna, får se om de klarar sig. Manin har gjort mig till en stor trafikfara när jag hela tiden glor in i alla trädgårdar i hopp om att få bra tips på nya växter! Har ni några förslag är jag mer än tacksam!
Nu när många har börjat eller ska börja sin semester tycker jag det är bra tid att byta jobb. Ett helt nytt jobb som kräver sina kvinnor! Jag har tagit tjänstledigt från mitt gamla arbete för att prova på något annat ett tag. Efter två dagars arbete känns det mycket spännande och utmanande. Vi får se hur det går! Jag återkommer.
Jag önskar en alla en härlig sommar! Lev livet NU!
Baksidan börjar ta form
