alkes

Nu är det över. Vår Lena heter nu Lena Alke Widéhn och gift med Johan Widéhn. Vilken bröllopsdag det blev! Jag måste säga det, även om jag var med och arrangerade...

I går morse vaknade jag upp på ett blåsigt Norderön. Einar hade då redan varit bort till Midgården där vi skulle ha bröllopsfesten och förankrat partytältet där vi skulle placera buffébordet och senare även baren. Einar knöt fast tältet i några tallar så även om det lättade från marken skulle det inte blåsa till väders!!! Hur skulle det bli??? Skulle vi bli tvingade att flytta in buffebordet till övervåningen där vi redan dukat för kaffe och bröllopstårta för 85 pers! Några oroliga timmar blev det. Senare kom Johans pappa Anders och hans svåger ut till ön och det togs ett snabbt beslut att flytta tältet till en lugnare plats. Det blev stor skillnad och senare mojnade vinden och solen tittade fram så vi kunde känna oss lugna och andas ut.

Två kvinnor från Brunflo skulle komma och hjälpa till med mat, disk m m och de anlände på förmiddagen för att börja ställa iordning och installera sig i köket. Själv sprang jag som en yr höna mellan hemmet och Midgården med grejer som jag glömt osv. En halvtimma innan vi var tvungna att ta färjan till Sunne kyrkoruin klev jag in i duschen...

På färjan samlades vi en hel massa människor. En uppsluppen glad stämning som gjorde att man fick en känsla av förfest mitt på blanka lördagen! Speciellt roligt var att alla mina tre morbröder med fruar hade kommit! Förväntningen som alla hade spred en värme som gjorde att nervositeten jag haft hela förmiddagen släpte! Tack och lov.

Vid Sunne kyrkoruin samlades alla drygt 80 bröllopsgästerna samt även andra som ville deltaga i cermonin. Det kändes fantastiskt att se alla glada släktingar och brudparets vänner samlas för Johans och Lenas skull. En klasskompis till Stina från gymnasiet, Markus Ernehed, spelade saxofon och som ingångsmusik Air, sedan några psalmer och sedan Somewhere over the rainbow. Inte ett öga var torrt under cermonin som vår präst Maria Nilsson genomförde med en fantastisk fingertoppskänsla. Som tur är hade jag fått två näsdukar av Lenas svärmor Lisbeth som hade garderat sig... Jag delade också med mig en till Lisa... 

Efter vigseln fick Lena och Johan skjuts till festplatsen av Lars Bergman i hans Rover veteranbil. Einar serverade lite mousserande vin i baksätet och brudparet såg hur lyckliga ut som helst.

Festen är ett kapitel i sig... Maten (som jag i vanlig ordning oroade mig för... Skulle den räcka? Skulle gästerna tycka om den? osv) hade räckt till två bröllop!!! men huvudsaken är att det inte tog slut. Petter var utsedd till toastmaster av Lena och skötte jobbet perfekt. Senaste veckan har han inte gjort så mycket annat än studera bröllopsordning och toastmasterns jobb... Eftersom arrangörerna missat att ordna allsångsledare fick han även rycka in där med viss hjälp av Ove...Efter diverse lekar med brudparet blev det bröllopstårta och sedan bar med goda drinkar som Lenas bror Erik blandade natten lång. Tidvis var det lång kö i baren... Vi dansade och hade hur kul som helst tills solen gick upp! Många gäster sov över på Wilhelmsberg och de fick en stärkande morgonpromenad dit innan de skulle gå och lägga sig. Lena och Johan fick skjuts över sjön av Örjan Larsson till Verkön där de övernattade i bröllopssviten.

Här kommer några bilder från gårdagen:

'
Tärnorna Linna, Sabina och Stina


Johan, Lena och Einar i bakgrunden


Det vackraste brudpar man kan tänka sig


Lena med tvillingsyster Stina


Vid framkomsten till festlokalen

'
Sedan blev det party natten lång

Tack alla ni som hjälpte oss att göra dagen till vad den blev - Ett minne för livet - för oss och för Lena och Johan!