En fredag för kärlek

Medan Einar åkte iväg till Ragvaldsnäs för att roa sig med gubbarna på deras traditionella "grabbhelg" med golftävling m m stannade jag hemma och arbetade som vanligt varefter jag anslöt mig till manifestationen"mot våld och för kärlek" på torget i Östersund!

Stort! hade det kunnat vara men nu hade det regnat hela dagen och de flesta satt nog i sina stugor och lägenheter och huttrade och valde att mysa under filten istället... Men vi som var där kände värmen stråla trots kyla, vind och regn!
Efter mitt politiska ställningstagande ställde jag kosan mot O´Learys där jag träffade Stina som placerade mig vid sitt bästa bort med utsikt över lokalen med ett glas rött vin. Inom kort anslöt sig Lena, Liam och Gry och hennes mamma och många trevliga tjejer... Einar skulle nog ha stortrivts  i detta sällskap men... det är nog trevligt med grabbhelg... också.  Kram...


"Mormor vá stökigt du har"

"Mormor, vá stökit du har!" Mitt lilla barnbarn Liam står plötsligt i dörren och ser mycket förvånad ut. Han är ju van att mormor har det städat och prydligt precis som mormödrar brukar ha. Dessutom var musiken i huset på en nivå högre än normalt och jag spelade för tillfället Del Shannon - Handy man, som min mellanson Erik förärat sin mor. Barnen har ju en förmåga att se vad som fattas deras föräldrar... (Inte för att jag saknar en handy man... ingen är händigare än min man!).
Vad som pågick hemma hos oss var uppackning av flyttkartong nr 45 där alla våra cd-skivor fanns. (Einar hade lämpligt nog, några timmar innan, fått besked att han skulle infinna sig på golfbanan för att instruera 21 tjejer i golfens mysterium...) Mormor satt alltså här alldeles solokvist bland skivfodral och cd-skivor på ryamattan och försökte sammanföra de tu. Liam och jag hade en trevlig musikalisk stund där vi bl a försökte hitta skivan till Black Sabbath-fodralet eller fodralet till ELO-skivan...även Magnus Uggla sjunger Karl Gerhard verkar vara försvunnen - både fodralet och skivan. Mycket är kvar. Vi fortsätter i morgon. Skulle tro att vi kommer att få mycket tid under söndagens valvaka... För vem kan slita sig från den?


A little bit of America in our garden!



Hos Per och Tess blev vi bjudna på mycket smått och gott. Det var ett rent nöje att gå med dem i butikerna och se vad de hade att erbjuda.... nästan gratis! Bl a frukt- och gröntavdelningarna gjorde mig stum av förundran.

Vi fullständigt frossade i jordgubbar och amerikanska blåbär under tiden vi var där. Toppensnacks för alla! Idag har jag varit till Växtvaruhuset i Odensala och köpt två blåbärsbuskar - amerikanska.
Jag hoppas att de tar sig bra och ger en första skörd nästa sommar. Oh my God - vad jag längtar!







En liten sjötur

Vi bestämde oss för att lägga ner hemarbetet några timmar och ta en båttur istället eftersom det blev så fint väder idag. Det blev Johan, Liam, Einar och jag som stack iväg. Lena har fått någon magåkomma i Turkiet så hon ligger idag. En stund fick vi njuta av det varma, soliga vädret ute på Storsjön innan ovädersmolnen drog in.


Liam och Vanadis efter sjöturen


Årets sista varma solstrålar?


Liam på Vanadis



Einar



Färjan landar på Isön


Nytt perspektiv



"när man ser det lite grann så här från ovan". Huset i ett nytt perspektiv - från källarkullen. Obs! stenen till höger med (en nästan färdig) rabatt framför! Känner mig rätt nöjd i kväll. Glömde förresten att jag skulle ha plockat bär till sylt och saft i höst för att ställa i jordkällaren! men det finns ju annat att ställa dit. Trädgårdsmöbler, krattor, spadar t ex. Ja, ja det ordnar sig!

Alkes och Akkamaans i regnskogen!



Åker man med Einar - och dessutom Per - på semester då handlar det väldigt mycket om skog och träd. För mig och Tess räckte det med att titta på ett eller två träd så kände vi oss rätt nöjda och börjar snegla mot närmaste shoppingcentrum... men faktiskt -  Regnskogen vi besökte var verkligen Something! Vi var nog där i över en timme tror jag... Det hängde inte enbart på mig och Tess utan även på att hundar inte hade tillåtelse att vistas i regnskogen så Kaiser fick snällt sitta kvar i bilen!!! Vad hade han kunnat göra för att skada regnskogen kan man undra? Vi snackar om Kaiser Akkamaan!









Jag dokumenterade och konstaterade att det var lite annorlunda träd denna gång! Lite högre, lite grövre  - Lite värre helt enkelt! - Det är ju USA! så vad hade jag trott???

Det är aldrig för sent!

Det är aldrig för sent att demonstrera för en god sak! Kunde inte låta bli att fotografera dessa fantastiska människor i Victoria, Vancouver Island i augusti...




Kaiser...



Här är Kaiser. Han är vår favouritedog och bor i Port Angeles, USA. Här kommer några bilder...









Einar, Per och Kaiser beställer glass...

Det är härligt att Kaiser Akkamaan är med i facebook så vi kan hålla kontakten!

Nu börjar det likna nåt!


En grävmaskin + maskinist på tomten i några dagar - då händer det något!




Inbäddad pizzaugn och jordkällare....



Här ska det bli buskar och träd till våren...
 

Under väven gror förhoppningsvis gräset!


En hemsk semesterupplevelse

Under vår semesterresa till våra vänner i USA var jag med om en upplevelse som jag, med en fruktansvärd höjdskräck, inte trodde att jag skulle överleva. Dagen detta utspelade sig arbetade Tess. Jag, Per och Einar åkte på en liten utflykt "up in the mountains". Bergen här, the Olympic mountains (http://en.wikipedia.org/wiki/Olympic_Mountains) är inte precis som de berg jag är van vid som Getberget och Rankleven.

Per fick tips av en god vän att vi skulle ta en mycket speciell väg som varit stängd för snöhinder för bara en vecka sedan... En varningsklocka borde ha ringt här...

När vi kommit upp till den första toppen, där jag tyckte att vi kunde ha stannat, var Einar och Per fulla av förväntningar och hjälptes åt att hitta vägen till nästa topp som skulle vara ca 6000 feet över havet! Till slut hittade vi den smala grusvägen! Räddningen för mig var att Per hade en stor bil med rymligt baksäte! Jag kunde ligga rakt lång på golvet, skrika och banka. Jag kunde klättra på väggarna. Jag kunde ligga i fosterställning och i ångest linda säkerhetsbältet runt mitt huvud, runt min kropp. Precis som en mumie!

Tidvis körde vi på en bergkam med stup på båda sidor om bilen. Inga räcken fanns förstås (hur häftigt hade DET varit?) och grusvägen sluttade ibland ut mot stupet! Ja alla har vi väl åkt på hemska vägar men för mig var denna väg den absolut värsta!

Jag knäppte några kort faktiskt.











Resan ner gick mycket bättre än uppför. Det var nog känslan att "nu kan det inte bli värre" ... 






Obekväm arbetstid?

Efter en trevlig lång lördagsmiddag, som i kväll när vi firade Stina och Lena 24 år, kan vissa i vår familj ibland få infall av arbetslust!  Regnet har fullkomligt vräkt ner hela eftermiddagen så att fortsätta anläggandet av gräsmattan föreföll ej lämpligt men.... vår käre vän murare Victor var här på middag och hantlangare var det gott om, även om någon plötsligt blev jättetrött! "Vi fortsätter med muren till pizzaugnen!" Yeeesss!!! Toppenjobb en lördagkväll!!! Så här ser det ut just nu:


Einar, Stina och arbetsledare Victor....


Island - Snyrtingarnas land

På väg till Per och Tess i Port Angeles stannade vi på Island i tre dagar. Island visade sig inte på sin bästa sida vädermässigt men guiden på turistbussen vi åkte andra dagen påstod att det var typiskt juliväder!!?? Hur som helst var det ett intressant land att besöka. Alla turister som var där gick i rejäla vandringskängor, varma kläder. typ Helly Hansen och vi kände oss en aning malplacerade. Vi var ju bara på genomresa och var dressed for America.  Här kommer några bilder:



Blå lagunen - Den bästa turistfällan jag besökt!


Min älskade man i badet!








Typiskt landskap






Till och med på det lilla torget utanför vårt hotell i gamla stan steg värmen
upp ur jorden


Vi hade spännande dagar på Island men sen var vi ivriga att komma iväg mot USA...

"Kräftskiva"

Lena tog initiativet till en kräftskiva i kväll. Trevlig kväll på altanen i solnedgången!





Liam är ingen kräftälskare men det är däremot....



Gabriel som helt säkert "sög i sig" ett paket kräftor på egen hand!!!

Dom vet i-n-g-e-n-t-i-n-g!

Det hade varit ostadigt väder några dagar på semestern och spänt lyssnades det på väderprognosen som spådde varmt och soligt väder i hela norrlands kustland. Någon i rummet intill jublade av lättnad. Liam som var i samma rum som jag tittade ner i golvet som om han skämdes lite... "Mormor, dom vet ingenting" sa han och tittade lite lätt upp under lugg och gjorde en liten grimas som om han ångrat något han gjort. "Vad är det dom inte vet" sa jag och mindes plötsligt att vi samma morgon hjälpts åt att trampa ihjäl en spindel och jag hade utbrustit: "Oj, nu blir det regn i morgon!!!" och skrattat lite eftersom jag vet att det inte brukar stämma varje gång men hur skulle Liam 4 år, snart 5, veta det.
 Nej SMHI och dom andra visste i-n-g-e-n-t-i-n-g! De visste inte att mormor och Liam trampat ihjäl en spindel på morgonen så det kunde faktiskt inte bli sol och bad dagen efter! Vi hade kanske tur... Vädret blev fantastiskt och det blev mycket bad och lek på stranden efter detta!


Tack till fam Agesson i Port Angeles, USA

Ett stort tack till Per och Tess som tog hand om oss under vår semester i deras hem i Port Angeles, USA.  Många roliga minnen har vi med oss hem som vi nu ska smälta och vårda ömt. Tack Kaiser för att du satte guldkant på besöket hos Er. Troligtvis kommer det att bli några bloggar med tillbakablickar.... 


Per, Kaiser och Tess (Här pustar de ut efter BBQ:n)

Grattis Liam 5 år



Liam 5 år idag. Tacomiddag hos fam Alke Widéhn, sedan bar det ut till sjöss.



Första mötet med Vanadis






Mamma/kapten Lena


Liam o Gabriel


Styrman Johan o Gabriel


Kan bara konstatera att vi gjort ett bra köp. Mycket jobb ligger framför oss men det ska bli ett roligt arbete!

Hur ska det bli II?






Altanen börjar ta form.






Där bodde vi förra året...

Som sagt. Kerstin o Pia! Ni har en vecka på er!

Hur ska det bli?

Hela våren har vi gått och väntat på att få ställa i ordning gräsmatta, börja planera tomten osv men det är mycket som ska klaffa. Det får inte vara blött och traktorförare och grävmaskinist måste vara tillgängliga. Nu har vi väntat så länge att det är dags för semester. Det blir väl så att vi får åka hem från stugan och arbeta nästa vecka men det gör vi ju så gärna...

Jag har ju turen att ha några trädgårdsproffs i min bekantskapskrets. Kerstin och Pia. Kerstin har trädgården som sitt yrke och Pia som ett stort intresse. Båda bor i Sundsvall och vi umgås på somrarna i Ragvaldsnäs där vi har våra stugor. 

Pia och Kerstin!!!  Här kommer några bilder på hur det ser ut runt omkring mig precis nu. Finns det något hopp??? Ni har en vecka på er! Det är ju längre än en helg!


Jordkällare. 70 cm jord ska på. En naturstenmur ska muras på båda sidor om källaren + fylla på ca 1 m jord runt om...
Pizzaugn/grill ska muras till vänster om källaren.


Här ska det bli ett uterum...

Fortsättning följer...

En liten utflykt på onsdag morgon

I morse på jobbet ringde telefonen och det visade sig vara en trevlig tjej på andra sidan. "Hej. Det här är Veronica och jag servar alkolåset i er leasingbil. Skulle du kunna komma upp med bilen nu på förmiddagen?" "Jaa, det ska väl gå bra" svarade jag. Vänliga Veronica förklarade vägen och jag lyssnade och gjorde några sporadiska anteckningar. Tack och hej. Vi ses om en stund.

Min kära arbetskamrat Annelie tittade in och jag frågade henne om hon hade lust att följa med... Kände redan nu att vägbeskrivningen kanske inte satt i märgen och skulle det vara så att jag skulle köra fel, vilket sällan inträffar, så skulle det vara trevligt med lite resesällskap. Annelie hängde på!

Litsvägen rakt fram. Viadukt. Höger efter viadukten. Vänster i nästa korsning. Första huset till vänster. Uthus. Hundgård. Hur svårt kan det va´!!

Ganska svårt visade det sig. Eller egentligen, roligt att se sig omkring i bygden. Varken Annelie eller jag hade varit i de byar vi besökte idag så... ja, det var intressant.

På ett ställe stannade vi vid ett hus som skulle kunna stämma in. Hundgård fanns det t o m. Efter diverse påringningar kommer en sömndrucken kvinna och öppnade, halvt påklädd. "Nej jag heter inte Veronica. Jag heter Annika. Visserligen är jag precis nyvaken och lite yr men jag är nästan till 100 % säker på att jag inte servar alkolås". Jag bad om ursäkt och vi åkte vidare.

"Men Inga, jag trodde du var den perfekta sekreteraren som tar reda på exakt vägbeskrivning innan du åker iväg. Eller i alla fall -  ett telefonnummer att ringa om något skulle gå snett!!!" Annelie hade börjat få en annan syn på mig vilket kändes sisådär.

Till slut hittade vi i alla fall rätt by och rätt hus med rätt hundgård och allt.

Annelie och jag var vid hemkomsten helt överens om att det är nog roligare att leva om inte allt är så himla perfekt!!! Man får ju se och uppleva så mycket!

Hallonpaj!

Några av mina arbetskamrater tillbringade några planeringsdagar på Brunkulla Gård. Förutom fantastiska dagar i lantlig idyll med trevligt mottagande och god, vällaga mat, fick de med sig detta recept på hallonpaj som ska vara något över det vanliga... Jag har inte smakat pajen än, den ska sparas till middagsgästerna i kväll men den ser fasligt smaskig ut eller hur? Här kommer bild och recept:

Brunkulla Gårds Hallonpaj med kolasås





1,5 dl havregryn
3 dl vetemjöl
1 dl strösocker
150 g smör

Blanda eller mixa ihop och tryck ut i form med löstagbar kant (24 cm). Ställ kallt en stund. Grädda i 200 grader i 10 minuter.

Fyllning:
3 ägg
200 g Färskost
1,5 dl Matlagningsyoghurt
1 dl florsocker
3/4 dl hallonsylt
200 g hallon

Blanda allt och häll i avsvalnat pajskal. Gräddas i ca 20-25 min i 200 grader. Ta ut och kallna. Låt stå kallt till nästa dag.

Kolasås:
50 g smör
2 msk ljus sirap
2 msk strösocker
1 dl vispgrädde

Garnera med hallon och ringla kolasås över pajen vid servering. Servera med en klick grädde.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0